De okränkbara


Publicerad i Göteborgs-Posten, januari 2012.
majestat1

Upp till femton år i fängelse för att förolämpa kungahuset. Thailand har världens hårdaste straffskala för majestätsbrott. Men nu höjs fler och fler röster för att mildra den drakoniska lagen.

De vill inte störta monarkin eller tillåta förolämpningar av kungahuset. Ändå måste deltagarna i den nystartade kampanjen för att mildra Thailands majestätsbrottslag väga sina ord för att inte riskera att bli anklagade för just det, enligt just den lag de vill ändra. Hårdföra rojalister tenderar att tolka all kritik av lagen som indirekt kritik mot monarkin.
Den som döms för att ha förtalat, hotat eller förolämpat någon av kungahusets medlemmar riskerar upp till 15 år i fängelse. Enligt nya riktlinjer räcker det med att ”gilla” eller länka till olämpligt material på Facebook för att råka illa ut.

En av akademikerna bakom den nystartade kampanjen är Nidhi Eoseewong, tidigare historieprofessor vid Chiang Mai-universitetet men numera pensionär. Han är tydlig med att det inte handlar om kritik mot monarkin.
– Lagen måste skydda statsöverhuvudet mot förtal och förolämpningar, frågan är bara hur det ska ske på bästa sätt, säger han till GP.

Frågan har blivit aktuell efter ett antal uppmärksammade domar. I november dömdes till exempel Ampol Tangnopakul, även kallad ”Farbror SMS”, till 20 års fängelse för fyra textmeddelanden som skickats till förre premiärministern Abhisith Vejjajivas sekreterare. SMS:en ansågs ha kränkt drottningen, och han dömdes till fem års fängelse för varje meddelande trots att det saknas tydliga bevis för att det var han som skickade dem.

Många av de fängslade tillhör de så kallade rödskjortorna, som stödjer den år 2006 avsatte premiärministern Thaksin Shinawatra och vill se minskad makt för kretsen runt kungahuset till förmån för mer folkligt inflytande i samhället.
Nidhi Eoseewong och hans kampanjkollegor har lagt fram ett förslag framtaget av jurister vid Thammasatuniversitetet i Bangkok, där maxstraffet sänks till tre års fängelse.
– Dessutom vill vi att bara kungahuset själva ska kunna stämma någon för majestätsbrott. Den nuvarande situationen, där vem som helst kan stämma vem som helst, har bara lett till att lagen missbrukas av politiker, säger Nidhi Eoseewong.

Eftersom det är så lätt att anklaga någon för majestätsbrott har lagen ofta använts för att svartmåla politiska motståndare. Och ju djupare Thailands politiska klyfta blivit, desto fler anmälningar om förolämpningar eller hot mot kungahuset – särskilt efter 2007, då en ny dataövervakningslag trädde i kraft för att komma åt majestätsbrott på internet.
Före kuppen 2006, då den mäktiga militären avsatte Thaksin och en regering ledd av det kungahuset närstående Demokratiska partiet installerades, anmäldes ett tiotal brott om året. Därefter har antalet anmälningar ökat lavinartat. Under rekordåret 2010, då rödskjortornas demonstrationer övergick i regelrätta gatustrider, nåddes en topp med nästan 500 anmälningar. Många väntar fortfarande på rättegång.

Ett annat problem är att lagen saknar definitioner för förtal och förolämpningar, vilket gör rättsprocesserna osäkra. I rättegången mot Ampol Tangnopakul krävdes till exempel experthjälp av två lingvister för att avgöra om innehållet i de skickade meddelandena var att betrakta som majestätsbrott.

Premiärminister Yingluck Shinawatra, syster till Thaksin, går sedan valsegern i somras en svår politisk balansgång med militären och rojalistiska krafter på ena sidan och sin väljarbas i rödskjortorna på den andra. Hittills har hon valt att sitta relativt still i båten, vilket blev tydligt när hon nyligen lovade att det inte blir någon ändring av majestätsbrottslagen. Även om inte just det blir droppen som får bägaren att rinna över, så menar många bedömare att hon måste göra mer för att inte riskera en svekdebatt bland rödskjortorna som slutligen leder till nya gatuprotester.
– De senaste åren har skapat en djup konflikt i samhället, och jag är rädd att den kan leda till mer våld om inget görs, säger Nidhi Eoseewong.

Han och kampanjkollegorna har som mål att samla in tio tusen namnunderskrifter till stöd för lagförslaget. Det är vad som krävs för att få upp ett medborgarförslag till diskussion i parlamentet.
– Men det finns inga tydliga regler om när de ska ta upp frågan. Om det är ett obekvämt förslag lägger de det bara längst ner i högen, säger Nidhi Eoseewong och fortsätter:
– Vårt förslag kommer inte gå igenom den här gången, det är jag säker på. Det är nog ingen i kampanjen som tror att det ska gå. Men vi vill åtminstone få igång en debatt i samhället, säger han.




Burmas långa väg till fred

Mekong i fara








ikon flykt
Valfeber i Burma