Dammbyggen hotar livet längs Mekong


Publicerad i Göteborgs-Posten, december 2012.

Mat eller el. Livsmedelsförsörjning ställs mot energibehov när Sydostasiens ekonomier växer. Vattenkraftsdammar på Mekongfloden sätter miljoner människors försörjning på spel, enligt miljö- och människorättsgrupper.

Sompong Pladphom halar in sitt nät. En handfull småfisk är allt som följer med upp i båten.
– För tio år sedan åt vi inte den här fisken. Men nu har vi inget val, säger han.
Så här års borde han ha kunnat hala in 15 kilo fisk på samma tid, säger han.
– Men floden beter sig inte normalt så fisken lägger ingen rom längre.

Han är bychef i Kong Nang vid Mekongflodens strand i nordöstra Thailand. På andra sidan ligger Laos huvudstad Vientiane, floden utgör här gränsen mellan länderna. Längre söderut slingrar den sig genom Kambodja för att så småningom mynna ut i havet genom Vietnams bördiga delta.
Sompong Pladphoms båt glider emot en sandbank mitt i floden, han tappar balansen och ramlar i. Vattnet når knappt över knäna. Trots att årets regnsäsong precis är över är vattnet nästan en meter lägre än normalt.
– Det är dammens fel, säger han.

En bit uppströms, i Laos, påbörjades nyligen ett kontroversiellt dammbygge. Xayaburi-dammen är det första av en rad planerade vattenkraftsprojekt på Mekongflodens huvudfåra.
Ekonomierna i regionen växer snabbt, och i takt med tillväxten ökar efterfrågan på energi. Laos, som saknar kust och därmed många handelsfördelar, vill ta till vara på sina många vattendrag och satsar på att bli ”Sydostasiens batteri”.
– Vattenkraft utgör en tredjedel av våra naturtillgångar. Om vi ska kunna lämna de minst utvecklade länderna till 2020 så är det här vårt enda alternativ, säger det fattiga landets vice energiminister Viraphonh Viravong i en ny dokumentärfilm.
– Vi anser att vattenkraft är en ren och förnybar energikälla utan koldioxidutsläpp, säger han.

Men invånarna nedströms håller inte med. Medborgargrupper, liksom miljö- och människorättsorganisationer, menar att livsmedelsförsörjningen för miljontals människor är i fara.
– 65 miljoner människor lever längs Mekong. De äter fisken och deras åkrar får näring från floden, säger Ame Trandem från organisationen International Rivers.
Inte sällan rör det sig om traditionellt självförsörjande byar med små möjligheter att ställa om och klara sig i en penningekonomi.

Fiskbeståndet riskerar att minska när vägen till fortplantningsplatserna norr om dammen blockeras, säger Ame Trandem, och jordbruket längs floden är i fara när näringsrik sediment hindras från att flyta nedströms.
Laos har lovat att se till att både fisk och sediment kan passera, men det ger Ame Trandem inte mycket för. Tekniken för att släppa igenom sediment är oprövad och kunskap saknas om hur fiskarterna i Mekong hanterar fisktrappor.
Mekong är världens näst artrikaste flodsystem med alltifrån småfisk till den berömda Mekongjättemalen, som kan bli stor som en bil. Det går inte att bygga en passage som passar alla arter, menar Ame Trandem.
Enligt International Rivers kan Xayaburi-dammen förstöra migrationsrutten för upp till 100 fiskarter. Omkring 40 av dem, däribland Mekongjättemalen, kan komma att utrotas. En amerikansk studie visar att kostnaderna för vattenkraft på Mekong är tio gånger större än vinsterna.

Laos arbete med dammen började i november. Men än har de inte blockerat vattnet – bygget av dammväggen påbörjas först om ett år. Bychefen Sompong Pladphom kan alltså inte skylla det låga flödet och det dåliga fisket på Laos. Kanske gör han rätt i att leta syndabockar längre norrut.
Redan på 1990-talet började Kina fördämma sin sträcka av Mekong – eller Lancang som den heter där – och idag finns där fem dammar.
– Hög- och lågvattenscykeln har ändrats, så fisken vet inte längre när det är dags att migrera. Vi har sett minskade fiskbestånd och en nedgång i sediment de senaste tio åren, säger Ame Trandem.
Men det går inte att säga säkert att det beror på Kinas dammar. Grannen i norr lämnar inte ut någon information om hur de hanterar floden.

Thailands, Kambodjas och Vietnams delegater i ländernas gemensamma flodkommission har bett Laos att vänta med bygget. Mer forskning behövs, ordentliga konsekvensanalyser måste till. Men samtidigt har thailändska myndigheter gett projektet grönt ljus.
Xayaburi är till stora delar ett thailändskt projekt. Dammen byggs av ett thailändskt bolag, finansieras av thailändska banker – däribland en statlig – och 95 procent av elen är avsedd för Thailand.

En bit nedströms från Sompong Pladphoms by bor Sakanucha Panmisri. Den 30-årige läraren har vuxit upp vid floden och fiskat för husbehov i hela sitt liv. Han är orolig för framtiden. Livet vid floden är hotat, som han ser det.
– Om de bygger den här dammen kommer fler att byggas. När du redan skadat floden är det lätt att rättfärdiga att skada den lite till, säger han.
Laos planerar ytterligare åtta dammar på huvudfåran, Kambodja vill bygga två. I hela avrinningsområdet, inklusive biflödena, planeras totalt 140 dammar.
Sakanucha Panmisri är aktiv i ett nätverk som försöker stoppa bygget. De har skrivit till regeringen, åkt till Bangkok för att demonstrera och försöker stämma energimyndigheten.
– Ingen bryr sig i Bangkok, de ser ned på oss och kallar oss obildade. Men är vi inte människor? Vi behöver mat att äta, inte el.

Men hur ska Thailand fylla sitt energibehov?
– Vi har tillräckligt med egna resurser, vi behöver inte köpa el från andra länder, säger Sakanucha Panmisri.
Enligt en rapport som energiexperter tagit fram på aktivisternas uppdrag överdrivs Thailands elbehov systematiskt för att gynna politikernas egna affärsintressen i energisektorn.

Nere vid flodkanten sitter 85-åriga Thongsook Suwanna krökt över ogräshinken i en lökodling. Löken äter hon själv eller byter med grannar. Blir det något över säljer hon det på marknaden.
Thongsook Suwanna tänker inte så mycket på dammbygget. Hon börjar bli gammal, säger hon, ingen idé att gå omkring och oroa sig för egen del. Men hon undrar vad som ska hända med jordlotten som hon tog över efter föräldrarna för 60 år sedan.
– Finns floden kvar så mina döttrar kan fortsätta odla här när jag är borta?














ikon flykt
De okränkbara
Valfeber i Burma